Inatt blev det inte mycket sömn.
Tankarna har snurrat fler varv än vad som borde vara möjligt.

Jag ringde socialtjänsten för att bena ut några frågor och svaren jag fick är än mer chockande än den information jag fick igår.

De anser bla att jag är en mist lika dålig förälder som pappan till mina barn. Detta pga rena lögner som finns i den akt där soc skrivit.
De har bla skrivit att jag inte vill samarbeta. Att jag satt mitt barn hos en förövare mot deras råd.
Att jag inte har velat delta i div utredningar eller ens önskat ta del av grabbens liv.

Inget är mer fel.

Jag ville inte att han (barnens pappa) skulle få umgänge. Men soc och familjerätten tvingade mig.
Jag har deltagit i alla utredningar och följt alla deras råd, förmaningar och uppmaningar.
Jag har tagit med barnen på möten och förhör.
Jag har gått ner i brygga och spagat samtidigt för att inte göra fel gentemot mina barn men ändå följa myndigheternas önskan.

Allt detta för att jag inte vill att det ska bli fel för mina barn efter att jag lämnat deras pappa som misshandlade oss.

Jag ville inte att han någonsin skulle kunna skada barnen.
Men! Socialen, familjerätten och åklagarmyndigheten ansåg att barnen och deras pappa skulle ha en relation.

Det var samma myndigheter ansåg att grabben självklart inte bara kunde utan faktiskt bordens hos sin pappa när jag tog ett nytt bättre jobb i en annan stad.

Jag har alltså bara följt deras väg. Visst jag har inte alltid gillat deras beslut och jag har definitivt ifrågasatt många av de samma.
Men jag anser ändå att om de myndigheter som skall värna barnens trygghet säger att saker skall vara på ett visst sätt så skall jag kunna lita på att det inte kastas på mig senare som att jag är en dålig person som vill mitt eget barn illa.

Så funkar det inte i Sverige. Här är du helt rättslös om myndigheterna gör fel. De kommer inte på något sätt ta sitt eget ansvar. De kommer göra allt för att krossa dig som en kackerlacka.

Efter mitt samtal med socialen idag har jag förstått att jag inte kan vinna. Hur jag än väljer att vända mig så har jag både dömts och straffats innan saken är klar.

Jag kommer förlora mitt barn till staten för att det sitter ett gäng människor som ljugit i sina papper.
Jag är dömd till att sörja ett barn som skulle ha det bäst hos mig. Han uttrycker att han saknar mig vilket jag känner samma. Men pga Corona så har vi inte fått lov att träffas. Det är inte jag som sagt att jag inte vill. Det är regeringen och FHM som sagt att vi inte skall resa just nu.

Jag straffas alltså ännu en gång för något jag inte kan rå på.

Är så besviken på den totala makt myndigheter har.
Som vanlig dödlig har du inte en chans.
De kör sitt race. Skriver in vad de vill i sina akter.
Utan att kolla alla möjligheter så rycker de bort ett barn och splittar ännu en familj.

 

Amisa

21 januari 2021 14:17

Kram!

http://min-inre-vagvisare.bloggplatsen.se

Lillan

21 januari 2021 20:50

Tack. Den värmer verkligen ??

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En lång vecka är till ända. Möten med advokat, socialen och ny tjänst på jobbet. Allt är ett enda virrevarr med känslor tankar åsikter och idéer. Min advokat är en relativt ung man med god insikt om denna sortens ärende. Han gav trygga svar och...

Nu räcker det. Jag har fått nog. Strejken är inledd. Godsmottagningen är stängd och inga mer sorger eller problem mottages. När jag äntligen efter 6,5 veckor är tillbaks på jobbet. Jag har lyckats boka in en staycation med Mr älskling för att lad...

Sakta men säkert sjunker verkligheten in. Mitt barn kommer tas ifrån mig för att jag litat på myndigheterna. Jag söker efter en nål i en höstack och greppar efter alla sprickor i bergets lodräta vägg för att inte missa vad som kan bli räddninge...

Knappt har jag påbörjat min återhämtning efter covid-19 så kommer det värsta samtalet i mitt liv. Socialen i min ursprungskommun meddelar att det inkommit anmälningar (alltså flertalet) mot mitt ex som är boendeförälder för vår yngste son. De h...

Shit. En buss måste kört över mig backat och gasat en gång till. Bihålorna spränger och brinner ikapp med febern. Huvudet är uppenbarligen inte tomt för någonting  där inne värker så jag ibland ser fyrverkerier. Japp, den förbannade coronan ...