Ja, så är äntligen 2020 över. We did it!!!

Men var det egentligen så fruktansvärt? Var livet under 2020 verkligen så mycket annorlunda än alla andra år?

För oss som är ganska ensamma så var det nog mer en tiddå de "icke-ensamma" fick lära sig hur det är att vara issolerad. En tid då de som har för vana att resa, shoppa, äta ute, festa på restauranger och nattklubbar fick lära sig att roa sig hemma, precis som dem som inte har möjlighet till deras vanor alltid lever. 

En tid då vi ganska tydligt har sett vilka som tänker på sina medmänniskor och viklka som är egoister.

För att trotsa alla, eller många av de restriktioner som FHM och regeringen gått ut med är väldigt egoistiskt.

Ja, jag är lite bitter över detta. Jag anser att dem som inte ändrat sitt levene inte har rätt till den svårt pressade sjukvården. Jag anser att vi i Sverige har fått det förtroende att själva fatta smarta val med bra guidelinjer i denna svåra sjukdomstid. Ändå finns det människor som inte bryr sig, Då är man egosit.

Hur avslutades då 2020 för egen del?

Dottern åkte bil till sin väns lantställe. Dit de beställt mat från ica. Dvs inget åka kollektivt, gå in i butiker och därmed riskera smittspridning sammtidigt som de stöttade lokala handlaren. 

Själv var jag verklgen själv. Ensam hemma neräddad i soffan med fruktansvärda magsmärtor. 

Så svåra att jag till slut inte hade något val än att rådgöra med 1177. De blev oroliga och skickade en ambulans.

Så jag var på akuten. Sista stället på jorden jag vill vara på nyår när folk är fulla använder pyrotekniska pryttlar och dessutom denna förbannade pandemi.

Allt med magen löste sig och jag fick komma hem ca 23.45 Jag kröp ner i sängen direkt. Men då exploderade narturligtvis himlen utanför i en symfoni av ljus, färger och smällar. 

Vackert? ABSOLUT! Men då kom påminnelsen av ensamheten och ångesten slog till som Mike Tysons kock out.

Gråtandes, hulkandes och skakandes försökte jag somna. Utan resultat. Jag hämtade ett täcke till och öppnade förnsteret. Frisk luft är bra när det är svårt att sova. Satte på en avslappningsslinga (ljudfil)

När jag vaknade den 1/1-2021 vid 14 på eftermiddagen var jag bomförkyd. Näsan var helt tät, halsen kliar, ögonen rinner och frossan får mig att skaka. Mannen i mitt liv skickar ett sms att han måste dra iväg med kort varsel. 

vad gör det med ångesten tror du? Japp. Jag föll nu handlöst ner i en svart mörk kall brun.

Livet kändes helt onödigt. Allt jag egentligen hade behövt var att få sitta nära honom. Inte ett ord hade behövts. Bara närheten. Istället fick jag motsattsen. Mer avstånd.

La mig på soffan och startade tv:n. Kärlek, glädje och mys är vad som visas. 

Skjut mig vad jag just där och då hatar sånt.

Somnar och sover till 23 tiden. Vaknar och försöker äta. Kaskadkräks. Somnar åter på soffan. Så håller det på till 3/1 vid 20 tiden. Då det kom ett sms.

"Hej Lillan. Allt ljus på dig under 2021 kära vän  Du kan behöva allt ljus i ditt kämpande. Är du hemma eller kvar på sjukhuset? Nyårskraaaam  "

Ingenting kunde vara mer pricksäkert än det sms. En vän jag inte sett på ett år har åkt flera mil, förbi en butik där hon köpt en liten ljuslykta och kom för att lysa upp min vardag. 

På ett par minuter vände allt. Precis ALLT. Jag fick på mig lite kläder och tg mig ner för att möta upp. Hon stod med avstånd coh tände ett tomtebloss och sjöng en trudilutt. Ställde frågan "Hur mår du?"

sen lyssnade hon på mig. Det betydde så mycket att jag inte kan beskriva det i ord.

När hón åkt gick jag upp. Satte mig en stund i soffan. Tog en dusch för första gången på flera dagar. På med ren pyjamas. Fixade en kopp te och en skål med filmjölk och äppemos (det enda jag vågade försöka mig på)

Sen ringde jag kärleken.  Berättade precis hur kass jag mår (stort steg för mig som alltid har en mask på mig)

Sen satt jag bara här och tittade på mitt nya lilla ljus. Lugnet inom mig kom som en varm känsla. 

När John Blund kom somnade jag och var lugn för första gången på länge. 

Att höra av sig till någon kan vara det som lyfter dem och ger kraft att orka lite till.

Du vet inte vem som mår dåligt. Men du vet att du kan vara den som kan skänka lite ljus i någons liv. Du kan vara den som ger din vän lite mer mening i livet. Vem har du inte kontaktat på länge? 

Släng i väg ett sms. Du kan rädda ett liv. 

Var rädd om dig. Håll avstånd och håll ut.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En lång vecka är till ända. Möten med advokat, socialen och ny tjänst på jobbet. Allt är ett enda virrevarr med känslor tankar åsikter och idéer. Min advokat är en relativt ung man med god insikt om denna sortens ärende. Han gav trygga svar och...

Nu räcker det. Jag har fått nog. Strejken är inledd. Godsmottagningen är stängd och inga mer sorger eller problem mottages. När jag äntligen efter 6,5 veckor är tillbaks på jobbet. Jag har lyckats boka in en staycation med Mr älskling för att lad...

Sakta men säkert sjunker verkligheten in. Mitt barn kommer tas ifrån mig för att jag litat på myndigheterna. Jag söker efter en nål i en höstack och greppar efter alla sprickor i bergets lodräta vägg för att inte missa vad som kan bli räddninge...

Inatt blev det inte mycket sömn. Tankarna har snurrat fler varv än vad som borde vara möjligt. Jag ringde socialtjänsten för att bena ut några frågor och svaren jag fick är än mer chockande än den information jag fick igår. De anser bla att...

Knappt har jag påbörjat min återhämtning efter covid-19 så kommer det värsta samtalet i mitt liv. Socialen i min ursprungskommun meddelar att det inkommit anmälningar (alltså flertalet) mot mitt ex som är boendeförälder för vår yngste son. De h...